Bakgrund

Jag, Stephan Toivonen, har skrivit insändare, från och till, i fyrtiotre år. I februari 2015 bestämde jag mig för att försöka skriva i ett nytt ämne: Flyktingpolitiken. Jag förstod att det var svårt, men jag såg det som en utmaning. Jag har för vana att alltid ha något litet skämt med i mina insändare, som oftast handlar om tråkiga ekonomisk saker.
Mitt lilla avslutande skämt var kanske lite yvigt, men det gjorde å andra sidan att insändaren lästes. Det gjorde också att den ena tidningen strök en hel del, inklusive slutet. Då blev jag sur, och skrev en till. Den tog de inte alls in, så jag satte den på Fb-gruppen Åland Ekonomi, där den efter 650 kommentarer ströks. Samtidigt som också jag ströks.
Snöbollen var i rullning, och den blev bara större och större. Här ser ni en del av mina insändare och lite kommentarer. Det har funnits en hel del andra både mot, men mest för min demokratiska linje.
NOTERA att även om insändarna är undertecknade av min (eller flera) så representerar de tre helt olika roller.
1. Först som helt fri debattör 5/2-8/4
2. Provokativ debattör medan det kritiserade utskicket pågick 18/4 -25.6
3. Politisk debattör efter att Åländsk Demokrati informellt hade grundats. 19/7- 18/10.
4. Som politiker invald i Lagtinget 19/10 -
www.alandskdemokrati.ax är hemsida för Åländsk Demokrati.
http://ekonomi-funderingar.blogspot.fi/ kan du läsa en del av de insändare, som INTE berör flyktingpolitiken.

torsdag 3 november 2016

Majonnäsen kan skära sig!

Vi läste uppropet mot den finska flyktingpolitiken, med 69 namn.
Men största delen var emot ÅD och åsikter, som tillskrevs oss.
Har vi påverkat den finska flyktingpolitiken? Vi har inte haft så stort inflytande på den åländska heller, även om någon vänsterhänt person sprejade "Fuck ÅD" vid Östrerleden då ett beslut gick emot någon. Ingen från ”ÅD” satt i fullmäktiget.
Vi från Strategigruppen är glada över att inte våra supporters sprejade motsvarande text varje gång, som beslut gick emot oss i de olika kommunerna.
Uppropsmakarna skriver bl.a. ”de citerar tyckanden och legitimerar sin ståndpunkt med det.”
Vi ”anser” detsamma om ”uppropet”. Men ni ”legitimerar” det med 69 namn.
Då det gäller frågan ”ta hit flyktingar” / ”hjälpa i regionen”, så skriver Uppropsmakarna ”De, som sett statistik och bilder från de kringliggande länderna inser att dessa områden inte kan bära hela flyktingkatastrofen just nu.” Källor? Naturligtvis inte.
När man ser bilder från Saudiarabien med luftkonditionerade tältläger för 3.000.000 personer, vilka används någon vecka per år så ska man alltså förstå att det inte finns möjligheter?
Enligt UNHCRs statistik tar Saudiarabien, Kuwait, Bahrain och Förenade Arabemiraten emot ungefär lika många flyktingar som Mariehamn. Så närregionen kan inte bära en större del av katastrofen?
EU skall betala 3 miljarder åt Turkiet i samband med flyktingkatastrofen. Är det bortkastade pengar?
Uppropsmakarna skriver: ”Argumentet man ofta och gärna använder mot immigration är kostnaden. Men all statistik visar att kostnaderna är kortsiktiga och koncentrerade” Någon källa? Naturligtvis inte, då det är oerhört svårt att hitta någon.
Tino Sanandaji , nationalekonom, som har studerat detta skriver: ”Samtliga akademiska studier om invandringens effekt på offentliga finanser i Sverige visar på en nettoförlust, inklusive Ekberg (1999, 2009, 2011), Gustafsson & Österberg (2001), Storesletten (2003), Ruist (2015), Ruist & Flood samt Aldén & Hammarsted (2016). Det existerar ingen svensk forskningsstudie som visar vinst för statskassan. Däremot pamfletter av ideologiska tankesmedjor där vem som helst kan påstå vad som helst.”
Sedan skriver uppropsmakarna ”men faktum är att om inte Sverige haft en omfattande arbetskrafts-, asyl- och flyktinginvandring under de senaste 50 åren så hade man inte haft råd med den välfärd och den infrastruktur man har idag”. Källor? Inga.
Här har vi nog både äpplen, päron och bananer i samma korg.
Vi kan vara överens om att arbetskraftsinvandringen ex från Finland har varit väldigt positiv för Sverige. Men den kritiska frågan är hur den historiska och den aktuella flyktingpolitiken påverkar den svenska ekonomin i framtiden. Det är en helt annan sak.
Uppropsmakarna skriver i slutet: ”Vi menar att Finland idag tar emot alldeles för få kvotflyktingar och bör se över asyl systemet då det borde vara frikostigare...”
Japan tar emot ca 10-20 flyktingar per år. Ändå inträffade en sk händelse, som gjorde att de helt ville stoppa mottagningen, och koncentrera sin hjälp till bistånd i närregionen och de är nu en av de största bidragsgivarna. Vi rekommenderar Uppropsmakarna att googla efter denna ”händelse”. Ni andra anar er nog till vad som hände.
Kumlinge vill ta emot fler flyktingar än vad Saudiarabien, Bahrain, Kuwait eller Förenade Arabemiraten tar emot. De länderna anser att flyktingarna har ”fel” eller kanske en farlig religion.
Ringer det verkligen inga varningsklockor för Uppropsmakarna? Vi försöker att påvisa risker, men ni presenterar bara tyckanden utan statistik eller källor.
Uppropsmakarna vill förändra samhället med ett sociologiskt experiment.
Vill man bygga en brobank, så måste man göra en miljökonsekvensbedömning. Om man vill förändra ett samhälle så borde man göra en samhällskonsekvensbedömning.
Vi anser att minister Fellman, en av Uppropsmakarna, snarast bör göra en sådan.
Minister Fellman berättade vid presentationen av budgeten att integration är som att laga en majonnäs. Man droppar lite olja, och vispar och droppar, och vispar. Och allt ska bli bra. Så bra.
Men problemet med att tillreda en majonnäs är att om du tar en enda droppe för mycket så kan hela majonnäsen skära sig.

Vi tycker att såsen är bra som den är nu och vill inte testa om vi kan lägga till en endaste droppe.

söndag 9 oktober 2016

Är Sverige ännu förebilden?

Professor Heikki A. Kovalainen säger i Uusi Suomi (28.9.2016) att det inte är rasistiskt säga att invandrare är överrepresenterade i våldtäkter utan det är fakta (min översättning).

Teol. doktor Ann Heberlein skriver i Ledarsidorna (7.10.2016) under rubriken: ”I tystnaden växer misstron och hatet” om de ökande våldtäkterna och framförallt gruppvåldtäkterna under senare år.
Hon hänvisar till BRÅ 2005 där det hävdas att det är fem gånger större risk att utrikesfödda begår våldtäkt eller försök till våldtäkt. Hon hänvisar även till en studie av BRÅ från 1996 där de slår fast att störst överrisk har personer från Mellanöstern och Nordafrika.
Det börjar påminna om ”högriskländer”.
Ledande socialdemokratiska politiker med landshövdingen i spetsen har aktivt verkat för att ta emot fler flyktingar till Gotland. Detta är fakta. 
Före valet senaste år på Åland ville även ledande politiker att Åland skulle ta emot 350 flyktingar före årsskiftet. Detta är fakta.
En politiker på Åland skrev i en gästledare att man har gjort det mesta rätt i Sverige.
Läste i helgen att man sände 64 poliser till Gotland från fastlandet med färjan. Det är fakta. En bekants bekant råkade vara i bilkön och räknade. Och det kom fler med flyg, enligt pressen. 
Enligt pressen var det inte för att skydda kvinnorna på Gotland. Inte heller för att skydda de asylsökande. Utan för att skydda personer inom rättsväsendet på Gotland.
Vi inom Åländsk Demokrati försöker arbeta för att vi inte skall uppnå denna situation på Åland.
Senaste vecka anmälde en rullstolsbunden kvinna att flera män hade våldtagit henne under flera timmars tid. Fem män från Flyktingförläggningen frihetsberövades en kort tid, men släpptes igen.
Om en politiker på Åland lyckas ta 350 flyktingar till Åland så innebär det en flyktingförläggning. 
Att de flesta av de gruppvåldtäkter som skett eller anmälts på färjorna runt Åland sedan jag skrev första insändaren kring flyktingfrågan har begåtts av personer med utomeuropeisk bakgrund är också fakta.
Mariehamn anser sig "ha råd” att ta emot flyktingar. Det är fakta.
Mariehamn anser sig inte ha råd att ta reda på hur mycket flyktingarna kostar staden. Det är också fakta. Motionen i ärendet förkastades av den orsaken. 
Mariehamns stad anser att de inte kan bevilja hjälp till folk i närheten av krisområdena. De skyller på teknikaliteter. Det är fakta. Motionen i ärendet förkastades av den orsaken. 
Flera av de små åländska kommunerna anser att de har råd med att ta emot fler flyktingar. 
Att anse att man har råd är inte fakta. Att hänvisa till att andra tror sig ha råd är inte heller fakta.
Vi inom Åländsk Demokrati anser att vi kan hjälpa flyktingar, men att vi anser att vi borde hjälpa dem närmare hemländerna. På egen bekostnad eller med samma skattepengar, som vi ”anser” oss ha råd att ta hit flyktingar med.
Vi är konservativa och anser att vi har en bra vardag på Åland. Den vill vi värna om. Nu och i framtiden. Men vi förstår om folk på Gotland nu reagerar mot centralmakten i Stockholm och börjar tänka i nya banor.
Ann Heberlein kallar situationen i Sverige för ett gigantiskt socialt experiment. Hur stort socialt experiment vill de regerande politikerna ha på Åland?


Johan Boman,
Ulf Damsten,
Nils Manelius,
Stephan Toivonen,
Åländsk Demokrati

torsdag 15 september 2016

Åländsk Demokrati värnar om Åland.

I sin ledare uttrycker redaktör Niklas Lampi sin förvåning över mina kommentarer angående Sannfinländarna och undrar om jag även delar deras förakt mot Åland.
NL kan vara helt lugn. Jag delar absolut inte deras förakt mot Åland. Tvärtom så värnar jag om Åland, dess kultur och våra sedvänjor. Det torde vara klart för de flesta.
Jag håller personligen helt med NL då han skriver att ” Det hade varit lite annorlunda om Åländsk Demokrati hade nöjt sig med att försöka etablera en kontakt eller en dialog med Sannfinländarna. Landskapet och Åland måste alltid kunna prata med alla som sitter vid makten i Helsingfors. Det är landskapet och Åland för övrigt inte ensamma om – överallt förs dialog mellan olika viljor och synsätt. Det är så världen ofta undviker större problem.”
Även jag tror på dialog. Även med personer med annan åsikt.
Det jag avsåg med att SF är det parti, som står ÅD närmast är på ett rent ideologiskt plan. Exempelvis på Wikipedia, så kallas både ÅD och SF för ”nationalist political party”. Alltså partier som ställer den egna nationen i främsta hand.  Invandringskritiska säger andra. Vi föredrar att kalla oss värdekonservativa.
Att sedan SF i praktiken i en del sakfrågor har en helt annan uppfattning än ÅD beror ju på språksituationen i Finland.
Så när det gäller deras åsikter om Åland, så har jag en diametralt annan åsikt.

Men förhoppningsvis kan ÅD någon gång i framtiden med hjälp av någon kontakt eller en dialog med SF kanske kunna öka förståelsen för landskapet för Åland inom SF och därmed kunna verka för ålänningarnas bästa.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati

onsdag 17 augusti 2016

Var sker övergreppen, och av vem?

Talmannen uppmanar till att ”ta debatten på sociala media”, men jag tycker att politikerna även bör ta debatter öppet i pressen.
På sociala media är debatten ofta kort och yvig. I tidningarna har vi problemet att om jag skriver om överrepresentativitet så avkrävs jag på källor. Om man säger att det inte finns nån skillnad, så behövs ingen källa.
Felicia Bredenberg skrev i en ledare i Nyan: ”Oftast män som känner offret  en släkting, pojkvän, kollega eller klasskamrat.” Utan källa.
Lagtingsledamot Igge Holmberg skrev liknande på sin facebooksida, men där får man naturligtvis skriva utan källor.
BRÅ (Brottsförebyggande rådet i Sverige) uppger inte nationaliteten på gärningsmän, men de uppger var brotten sker och relationen till gärningsmannen.
Enligt BRÅ sker 53% av sexualbrotten på allmän plats och gärningsmannen var i 63% av fallen ”helt okänd”.
Det, som skrämmer mig, men som inte diskuteras så mycket, är att uppklarandegraden för våldtäkter är 14%  enligt BRÅ. 86% av våldtäktsmännen går fria.
Är det lättare att ge ett signalement på en person som liknar andra i vänskapskretsen eller en som inte gör det?
Vilka går månne oftare fria? De, som är inom vänskapskretsen, eller de, som är ”helt okända”.
Uppklarandegraden är 14%. Är det då ens rimligt att våldtäkter främst skulle ske av personer man känner? Är det rimligt att andelen uppklarade är större bland ”bekanta”? Eller att det ”helt okänd”, som i högre utsträckning går fria?
Vilken källa använde sig Felicia Bredenberg av när hon skrev att de flesta våldtäktsmän är kända av offret? Eller var det ett löst antagande?
Då jag för en tid sedan som en självklarhet skrev att det fanns en överrepresentativitet bland utlänningar i vissa typer av brott, så ville pressen ha en källa. Några dagar senare publicerade den finska polisen statistiken över utländska medborgares andel i brottslighet – för 2015.
Där framgår andelen brottsmisstänkta utlänningar för olika typer av brott.

Egendomsbrott 11%
Grova stölder 29%
Rån 13%
Bedrägerier 7%
Misshandel 14%
Sexualbrott 19%
Våldtäktsbrott 28%
Sexuellt antastande 32%
Narkotikabrott 8%
Grova narkotikabrott 23%

Vi ser att ju grövre brotten är, desto större är andelen utlänningar.
I debatten påpekas också att dessa brott ”alltid” har funnits. Tyvärr ja, men i vilken omfattning?
BRÅ skriver att samtliga anmälda sexualbrott har ökat från 12147 år 2006 till 18057 år 2015. Det är en ökning med 48% på 9 år.
Ordet ”gruppvåldtäkt” fanns inte i SAOL på 1980-talet. Nu kan vi läsa om det även i åländska media, ”tack vare” färjtrafiken.
I Sverige håller en privat grupp på att analysera andelen utlänningar bland personer, som blivit dömda för gruppvåldtäkter. Jag har sett de preliminära resultaten. De är skrämmande.
Mia Hanström gjorde det lätt för sig genom att säga att alla människor har samma värde och att alla är lika och avslutade debatten för sin del. Kanske Talmannen Johan Ehn kan följa sin egen uppmaning och fortsätta debatten? Jag hoppas att det inte enbart blir en snuttifierad kvällsdebatt på sociala media, eller en ”debatt” baserad på drömmar och fantasier, utan en debatt, som baseras på trovärdiga faktauppgifter, även om många kanske föredrar att lyssna till bekväma lögner och inte vill se de obehagliga sanningarna.
Annika Lindström kallade min gästledare ”Kristallkulan för 2035” för en ”nattsvart vision”. I Malmö har det nu brunnit nästan 100 bilar de senaste veckorna. Kanske rubriken borde ha varit ”Kristallkulan för 2025”?
Jag hoppas att ni som i fortsättningen hävdar att våldtäkter mest sker av bekanta, och att det inte finns någon skillnad mellan risker för personer från olika länder verifierar era påståenden, och inte bara kastar fram dem, som ”självklara sanningar”. Då kanske vi äntligen efter ett och ett halvt år kan ta en debatt om orsaker till bl.a. det ökade antalet våldtäkter och det ökade antalet gruppvåldtäkter och förhoppningsvis minska riskerna. Och samtidigt även riskerna för andra brott.
Det är verkligen bedrövligt att 86% av våldtäktsmännen går fria!

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

onsdag 10 augusti 2016

Utskicket är inte glömt ännu

Det verkar vara nyhetstorka där uppe på Åland eftersom nyhet från maj 2015 blir en ”nyhet” igen. Alltså att Mia Hanström et co anmälde det utskick, där jag stod som företrädare, för ”hets mot folkgrupp”.
Hanström är frustrerad. Så är även jag. Ringde för en dryg vecka sedan till Antero Lehtonen för att än en gång höra mig för vad som händer. Man kan nämligen själv ringa till polisen. Brukar ringa varannan månad för att höra mig för. Polisen har en växel och de vet vem som har hand om vilka ärenden. Man ”måste” inte gå via pressen.
Jag blev dock lite förvånad över att tidningen inte enligt journalistiska principer kontaktade mig i ärendet. Då kunde jag ha gjort några korrigeringar och förtydliganden. Men jag kan skriva också.
I artikeln säger MH att jag författat ett utskick. I inledningen framgår tydligt att det är en grupp. I senare utskick skrev vi tydligare tjugofem, trettio vartefter gruppen växte. Jag var ”företrädare” för denna grupp och den enda som namnet under utskicket.
Syftet var att få till stånd en folkomröstning angående flyktingmottagning. I utskicket hade vi argument emot flyktingmottagning, eftersom tidningarna censurerade motargument. Argument för flyktingmottagning kunde man då, liksom nu, fritt framföra utan källhänvisningar i tidningsspalterna.
Vi eftersträvade debatt. Vi skrev därför medvetet så provocerande, som vi/jag vågade. Jag hade självklart veto-rätt eftersom jag hade namnet under. Jag vet att ”hets mot folkgrupp” är ett grovt brott med två års fängelse på straffskalan, och hade inte något intresse av att bli straffad för utskicket.
MH hänvisar i tidningens artikel till ett citat angående våldtäkter, där vi i utskicket hänvisar till en artikel i Hbl. Mig veterligt så har Hbl inte ens blivit anmäld för dessa uppgifter, som är offentliga uppgifter från statistikcentralen. Jag vill inte tro att jag blir dömd för det heller. Vi får se polisens bedömning så småningom.
Om vi lyckades med att skapa debatt få andra bedöma.
Tidningarna sammanblandar systematiskt detta utskick med Åländsk demokrati. Så även denna gång. Den historiskt korrekta beskrivningen är att efter att alla utskick gjorts, och vi insåg att vi inte kommer att få tillräckligt med namn för en folkomröstning, så bildades Åländsk demokrati. Visserligen av några personer bakom utskicket. Men i gruppen fanns också personer, som fortfarande företräder andra partier i den åländska politiken.
Så det ju är uppenbart att Mia Hanström genom sin ”lättja” att inte vända sig direkt till polisen vill misskreditera mig och Åländsk demokrati med detta utspel. Ändå fick jag inte komma till tals i tidningsartikeln.
Mia Hanström vill kanske också påvisa att polisen agerar långsamt. Och där är vi överens. I vårens tilläggsbudget ville regeringen sänka anslaget till Polisen med ca 50.000 e. Jag skrev en budgetmotion om att strykningen skulle strykas, men ingen, inte ens någon från MHs eget parti understödde den motionen.
Jag har även sett att Jörgen Pettersson ondgjort sig i pressen över den märkliga hanteringen av fönsterskjutningen hos en politiker i staden. Men inte heller Centern stödde min motion.
Vi politiker ska naturligtvis aldrig lägga oss i polisens arbete, men kanske vi ändå möjligen kan få komma med en from förhoppning att detta ärende får ett avslut så snart som möjligt.

Stephan Toivonen

Estoril

tisdag 26 juli 2016

Vi måste våga se fakta!

Mia Hanström kommer med några enkla och kanske felaktiga svar i sin replik angående våldtäkter, ofredanden och ”överrisker”, men medger att vi har olika åsikter. 
MH skriver att hon tror på människors lika värde oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tro etc. Underförstått då att jag inte gör det. Vi har det dock med i vårt korta partiprogram, som jag varit med om att skriva.
Men att anse att alla har samma värde, eller värdighet, innebär inte att man måste tro att alla är likadana. Om vi vill ta reda på om det finns grupper, som exempelvis oftare begår brott, så måste vi kunna undersöka det och läsa underökningar. Vi kan inte lägga ner den sociala forskningen och säga att alla beter sig lika.
I Finland, Norge och Danmark redovisar man gärningspersoner enligt nationalitet. Detta har man inte gjort i Sverige efter 2008.
I hela Norden är utlänningar som grupp ”överrepresenterade” när det gäller vissa brott; mord, misshandel och brott av sexuell natur, men vissa nationaliteter uppvisar även ”underrepresentation”.
Om man politiskt väljer att ta emot flyktingar, som en del i arbetet att hjälpa dem, så anser jag att man som ansvarstagande politiker måste bekanta sig med statistiken, och inte sticka huvudet sanden och bara mumla mantrat att ”alla människor har samma värde, alltså kan det inte finnas skillnader”. Vi inte vill att Ålands skall bli ett sociologiskt experiment.
Enligt Amnesty International tar varken Saudiarabien, Bahrain, Kuwait eller Japan emot flyktingar från Syrien. De hjälper med pengar istället. Så Mariehamn har tagit emot fler flyktingar är Japan med 127 miljoner innevånare. Och Kumlinge planerar det.
MH beskriver som ”fakta” att de flesta våldtäkter begås av män, men i följande mening som ”fakta” att ”Svenska polisen (BRÅ) har kartlagt anmälningar av sexuella ofredanden mot ungdomar under 18 år förra året. Totalt cirka 3300 anmälningar, där är inte ungdomar med utländsk bakgrund överrepresenterade, vilket är de som ST lyfter fram som det största problemet. ”
Trots att jag frågat efter källan tre gånger via MHs blogg, så har jag inte fått den. Mot bakgrund av att BRÅ mig veterligen, inte publicerat gärningsmän enligt nationalitet sedan 2008 vill jag hävda att MH ljuger.
MH skriver att hon lämnat in en anmälan angående ”hets mot folkgrupp” för ”utskicket” ifjol och att alla har rätt att göra det om de misstänker att något material kan uppfylla dessa krav.
Nyan gjorde dock ett bra journalistiskt arbete och kontaktade Finlands främsta expert på ”hets mot folkgrupp” och han sade entydigt att det inte var fråga om det.
Man får faktiskt inte göra falska polisanmälningar, dvs anmäla något som inte inträffat. Om det så är en cykelstöld som inte ägt rum, eller som nyligen skrivits om då en kvinna anmälde en man för en våldtäkt som inte ägt rum. Det är ett allvarligt brott och kvinnan fick villkorligt fängelse. Lagarna gäller alla, både mig och MH.
MH har rätt i att jag inte ansökte om medlemskap i Feministparaplyet. Det gällde att få kalla mig feministisk kandidat inför valet. Rätt skall vara rätt. Däremot var det Feministparaplyet, som avgjorde saken. Hur kan en fristående organisation kan ha en demokratisk rätt att bestämma vem som får kalla sig feminist? Jag skrev: Ni har inte monopol på ordet.
Men vi måste se allt detta i ett större perspektiv. Sen jag skrev den första repliken så har vi alla sett många rubriker om våldtäkter och festivaltafsande. Hur många nationaliteter? detta är utöver de trakasserier, som vi ”alltid haft”?
Läste förvånat att man skyllde på värmen...
Som politiker kan inte fatta våra beslut på basen av fagra festtal, eller ett ideologiskt önsketänkande.  Vi måste basera oss på fakta. Vi måste våga se fakta.
Vi politiker måste få överväga mellan att ”hjälpa i närområdet” eller ”ta flyktingar till Åland”.
Jag behöver inte längre skriva om fiktiva terrorister. Vi har väl alla läst nyheterna från Paris, Bryssel, Nice, Würzburg,  Anbach, München och Reutlingen. Vill ni ha Åland på listan? 
I Estoril, Portugals ”Riviera”, kan jag se tio poliser på mina joggingturer. IS har ju hotat med att det ska smälla på fler turistorter.
Vi politiker bör, som jag ser det, i främsta hand jobba för Åland o dess befolkning. Det borde vara perspektivet och jag vill att Åland skall vara säkert också i framtiden!


Stephan Toivonen

tisdag 12 juli 2016

Vågar Hanström ta debatten i år?

”Engagerade män behövs” såg vi i en rubrik nyligen.
Och ”Men det engagemang som våldtäkterna på festivaler väcker kan hjälpa till att förändra, för vi behöver en förändring nu genast. Vi behöver få igång en diskussion och ifrågasättande av de destruktiva delarna av maskulinitetsnormerna.”
Och avslutningsvis:
”* Jag hoppas att många män väljer att engagera sig tillsammans till exempel i Ålands Feministparaply.”
Då jag ville bli medlem i ÅF, så gick det inte för min beskrivning ”feminism” var ”felaktig”.
Då jag, som undertecknare av ett sk utskick försökte lyfta fram bl.a. risker med våldtäkter från vissa grupper så blev jag polisanmäld av samma Mia Hanström för ”hets mot folkgrupp”. Ärendet är inte avgjort, och det kan hända att det slutar med anmälan om falsk angivelse ännu.
Talar MH med kluven tunga eller har åsikterna förändrats?
Vilka grupper finns bakom våldtäkter / ofredanden på festivalerna i Sverige? Svenskfödda killar?
Från svensk polisrapport: ”De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar.”
Vid trakasserierna i Köln vid nyår var det till sist väldigt få av de misstänkta /dömda var från Europa.  Polischefen i Köln har nu avgått med pension och nu skriver man nya lagar för sexuellt ofredande.
Ibland sägs det att detta har ”alltid” förekommit och förekommer redan på Åland. Och visst. Det har ”alltid” förekommit. På medeltiden var brudrov så vanliga att Birger Jarl stiftade lagar om kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid.
I 1734 års lag kan vi läsa: ” Tager man qwinno med wåld, och emot hennes wilja främjar sin onda lusta, och warder lagliga thertil wunnen; miste lifwet, och qwinnan ware saklös.”
Men Helsingfors biträdande polischef Ilkka Koskimäki medger att Finland drabbats av en ny typ av sexualbrott. (FNB)
”– Vi har målsägare i alla de här grova våldtäktsfallen och alla har beskrivit förövarna som utlänningar. Det är fakta som jag talade om vid presskonferensen. Det är oroande. Jag hoppas det inte uppstår någon konflikt här. ”
Och minister Margot Wallström sade att man i Saudi-Arabien har en medeltida kvinnosyn. Faktum är att man i många länder ännu skuldbelägger kvinnor och t o m stenar dem för äktenskapsbrott om de blir våldtagna.
Så om man verkligen vill göra något åt problemet måste man våga fråga sig varför just ”dessa män" våldtar och vad som fungerar för att stoppa dem. För ett år sedan fick jag inte ens ställa frågan, utan att helvetet bröt lös. Rådande norm är att det inte finns några som helst skillnader mellan olika grupper av människor beträffande uppväxt och miljö som kan påverka vilken inställning man har gentemot kvinnor, sexualitet och vad som är rätt och inte rätt att göra. Men om så är fallet, har inte feministrörelsen underkänt sig själva? Varför allt detta arbete med att öka jämställdheten om den i slutändan ger samma resultat som för män som vuxit upp i länder där kvinnans vittnesmål är hälften så mycket värt som en mans, där hon blir straffad istället för gärningsmannen vid en våldtäkt? Där barnäktenskap och tvångsäktenskap är tillåtet, osv?
Har vi gjort något för att förbättra kvinnans ställning och trygghet i vårt samhälle sedan medeltiden eller har vi inte det? MH verkar underkänna tanken om att det finns "högriskländer" förknippade med mer kvinnofientliga kulturer? För överrepresentationen är ju ett faktum. Speciellt när det gäller överfallsvåldtäkter på öppen gata av män i grupp, vilket ju är det som ökat mest markant. Ska vi försöka göra något åt det och se verkligheten för vad den är, eller fortsätta blunda och polisanmäla budbäraren? Vågar Mia Hanström och feministakademin ta debatten detta år, eller ska vi kopiera de svenska anti-tafs-banden?
Det behövs kanske "konservativa" krafter som ÅD, som vågar träda fram och bara säga "stopp" - för säkerhets skull?
Ni kritiserar mitt ordval. Ni kritiserar ordvalet i ett utskick, som var avsett att provocera. Du, Mia Hanström, polisanmäler mig för min metod att försöka hindra ökade risker i vårt samhälle.
Men ni har inte monopol på ordvalet. Ni har inte monopol på metoderna. Ni har inte heller automatiskt tolkningsföreträde. Ni har inte ens monopol på ordet ”feminism”.
Jag tror inte på er konfrontationsmetod att försöka skuldbelägga alla män. Men jag tillåter dig att ha dina åsikter.
Du tror inte på mina ord eller åsikter, men det är min frihet att ha dem. Kanske vi andra som ”män” ändå kan bidra med kunskap till varför det kan hända än att de möjliga offren skall förklara varför brotten begås.

Stephan Toivonen

Lagtingsledamot